KOL är en sjukdom som skadar lungor och försvårar både andningen och vardagen. Behandling lindrar symtom, och kunskapen har utvecklats mycket över tiden för att ge bättre diagnoser och mer effektiv rehabilitering.
KOL är en kronisk lungsjukdom som påverkar andningen och kroppens förmåga att vara fysiskt aktiv. Det är en sjukdom som utvecklas långsamt, men som kan bli bättre med hjälp av behandling. Kunskapen om KOL har utvecklats väldigt mycket med tid, och behandlingar och rehabilitering har blivit mer avancerade.
När luftvägarna förändras påverkas mer än andningen
Alla är medvetna om att KOL är en lungsjukdom (kroniskt obstruktiv lungsjukdom), men det är mer än bara andningen som påverkas av KOL. Luftvägarna kan bli inflammerade, men även emfysem förlorar sin elasticitet. Det gör det svårare för lungorna att tömmas på luft. Följden blir att andningen kräver mer arbete, framför allt vid fysisk ansträngning. Vanliga KOL symtom är saker som hosta, slem och luftvägsinfektioner. Drabbade tenderar att undvika fysiska aktiviteter.
Vardagen för individer drabbade av KOL är mer ansträngd. Det är svårare att gå i ett högt tempo, gå i trappor eller bära saker längre sträckor. Det leder ofta till att individen låter bli att göra sådana aktiviteter, vilket i sin tur leder till sämre kondition och svagare muskler. Det är alltså en sjukdom som inte bara handlar om lungornas förmåga, utan även hur väl kroppen hanterar den begränsade lungfunktionen.
Från spirometri till en bredare bedömning
När det kommer till KOL är Spirometri fortfarande central. Det är en undersökning som mäter bland annat hur mycket luft en person kan blåsa ut samt hur snabbt den kan göra det. Det är dock inte en binär fråga. Det är binärt ifall man har KOL eller inte, men två personer kan ha liknande lungfunktion men ändå ha helt olika symtom samt fysisk kapacitet. Allas diagnos ser annorlunda ut.
På grund av detta är bedömningen idag bredare och mer individanpassad. Vården väger även in hur ofta individen får exacerbationer, alltså perioder då symtomen plötsligt försämras, hur mycket andnöd som förekommer men även hur sjukdomen påverkar vardagen. En infektion i luftvägarna leder ofta till exacerbationer. Regelbundna kontroller gör det möjligt att upptäcka förändringar och justera behandlingen.
Behandlingen anpassas efter symtom och försämringar
Lungvävnad som redan är förstörd går inte att återställa, men det finns mycket som går att göra för att minska symtomen samt bromsa konsekvenserna av sjukdomen. Det allra viktigaste är att man ser till att patienten slutar utsättas för traumat som orsakade sjukdomen, vilket oftast är rökning. Det kommer att skona lungorna och förbättra livskvaliteten.
Sedan finns det även läkemedel som patienter får, och de är främst inhaleringsmedel i syfte att vidga på luftrören. Vad det gör är att det hjälper musklerna kring luftvägarna att slappna av, vilket underlättar andningen. Det finns även läkemedel som tas i syfte att minska inflammationen som kan uppstå i luftstrupen till följd av KOL-relaterade besvär.
Det läggs även ett större fokus på att utbilda de drabbade i hur de använder sina inhalatorer korrekt. En inhalator fungerar endast ifall läkemedlet faktiskt får chansen att nå luftvägarna. Därför behöver vårdpersonal ibland kontrollera inhalationstekniken och hjälpa patienten att välja en inhalator som fungerar i praktiken.
Vid svår sjukdom och långvarig syrebrist kan det behövas syrgasbehandling, samt kortison vid akuta perioder av försämringar.
Rehabilitering har blivit en central del av vården
En av de saker som förändrats mest genom åren när det kommer till KOL-behandling är att fysisk träning inte längre betraktas som något perifert. För personer med KOL kan rätt anpassad träning förbättra kondition, muskelstyrka och förmågan att klara vardagliga aktiviteter. Givetvis går det inte att “träna bort” sjukdomen, men en starkare kropp kan förbättra den lungkapacitet som fortfarande finns kvar. Fysioterapi är därför en central del av modern KOL-rehabilitering.
Rehabilitering kan innebära:
- Styrketräning och konditionsträning utifrån förmåga
- Andningstekniker för att lätta på andnöd
- Utbildning om sjukdomen och egenvård
- Stöd kring vardagsfunktion och fysisk aktivitet
- Hjälp med kost och psykiskt välbefinnande vid behov.
Det är tydligt att behandlingen har gått från att ha ett väldigt ensidigt fokus på behandling, till ett bredare rehabiliteringsperspektiv.
De mentala effekterna av KOL underskattas ofta
KOL påverkar inte bara kroppen, utan också det psykiska måendet, vilket är något som sällan diskuteras. Att drabbas av KOL leder ofta till en ny omställning till en ny typ av vardag, som präglas av oro och stress av att hantera andnöd, särskilt när personen känner att det blir svårt att få tillräckligt med luft.
Begränsningar i vardagen kan också leda till att man undviker aktiviteter och sociala situationer, vilket kan bidra till ensamhet och nedstämdhet. I framtiden bör det läggas mer fokus på att ta hänsyn till patientens psykiska och sociala välbefinnande.
Sammanfattningsvis påverkar KOL både lungorna, den psykiska hälsan samt kroppens förmåga att fungera i vardagen. Även ifall sjukdomen inte kan botas, kan behandling, fysisk aktivitet och rehabilitering minska besvären och förbättra livskvaliteten.
