För många svenskar är studenten, eller studentexamen som det egentligen heter, en av de roligaste och lyckligaste dagarna i livet. Studentexamen signalerar slutet på elevernas gymnasietid och början av ett nytt kapitel i livet. Dagen är fylld med glädje, gemenskap och härliga festligheter som studenterna kommer att minnas hela livet.
Precis som i Sverige är studenten en djupt rotad tradition även i resten av Norden. Förberedelserna pågår ofta i flera månader i förväg och är en dag som eleverna länge sett fram emot med stor förväntan och spänning. Hur studentfirandet ser ut i våra grannländer är dock någonting som många inte har koll på.
Därför går vi i den här artikeln igenom hur ett klassiskt studentfirande ser ut i Norge, Finland och Danmark, hur de skiljer sig samt vilka likheter som finns med vårt svenska firande.
Studentfirande i Norge
Norrmännen firar sin studentexamen tidigare än de andra nordiska länderna. Redan i slutet av april och början av maj börjar den så kallade russetiden. Det är de sista veckorna innan examen och man förknippar dem ofta med flera veckors festligheter. Russebuss, flakåkning och stora fester är några exempel på vad som är vanligt under den här tiden. I Sverige är den vita studentmössan en viktig del av traditionen, medan den i Norge är ersatt med den klassiskt röda russemössan.
Studenterna, eller russ som ungdomarna kallas i landet, bär ofta röda overaller och mössor som är dekorerade med olika symboler och budskap. Det skiljer sig en del från den svenska studenten, men bär många likheter med den så kallade nollningen som sker i samband med att svenska studenter börjar på högskola. Russetiden håller på fram till Norges nationaldag den 17:e maj och därefter börjar examineringsperioden.
Hur man firar studenten i Finland
Ett studentfirande i Finland är väldigt likt det vi har här i Sverige. Den sker i regel i början av juni och man firar den med en studentmottagning för vänner och familj.
Precis som för oss är studentmössan en central symbol för studenten i Finland. Den är vit och ofta dekorerad text och symboler som representerar den enskilda studentens prestationer och intressen. Man sjunger studentsånger, festar och firar hela dagen.
Flakåkning är en studenttradition i Finland såväl som i Sverige. Dock är det också vanligt inom vissa delar av landet, både i skärgården och i inlandet som har ett stort insjösystem, att man har studentflottar istället. Då åker studenterna ut på båtar tillsammans med varandra och firar på sjöar eller på havet.
Det danska studentfirandet
Även det danska studentfirandet är väldigt likt det vi har i Sverige. I Danmark firar man också studenten i början av juni. Precis som i Sverige och Finland är den vita studentmössan en viktig del i firandet och något som studenterna lägger ner mycket pengar på.
Innan själva studentdagen är det vanligt att studenterna har en bal eller festmiddag tillsammans, där de klär upp sig i eleganta kläder och umgås med sina klass- och skolkamrater. Den traditionen har vi även här i Sverige där de allra flesta gymnasieskolor anordnar en så kallad bal. På studentdagen firar studenterna med utspring från skolan, en ordentligt studentmottagning för vänner, släkt och familj och fortsatt fest på kvällen.
Ytterligare traditioner för svenska studenter
De svenska skolorna har studentexamensdagen på olika dagar, i regel under början eller mitten av juni. Själva firandet börjar dock långt innan och håller på i omgångar ända fram till den stora dagen.
De flesta skolor väljer att ha en så kallad 100-dagars fest. Det är en fest som man har 100 dagar innan självaste studentdagen. Efter den drar förberedelserna igång för fullt, med allt från bokning av flak, beställning av studentmössa, planering av studentmottagningen och så vidare. Tiden mellan hundradagarsfesten och studenten är även fylld med flera andra roliga festligheter, som till exempel balen.
Själva studentdagen inleds i regel med att klassen samlas för en champagnefrukost tidigt på morgonen. Därefter tar studenterna sig till skolan och deltar i en avslutningsceremoni där, som de avslutar genom ett utspring från skolan. Man samlar släkt och vänner för att möta upp studenterna utanför skolan när de gör sitt utspring, varpå studenterna fortsätter firandet på sina studentflak innan de åker vidare till sina studentmottagningar.
På studentmottagningen samlas ännu mer släkt och vänner för att fira den nyblivna studenten. De sker ofta hemma hos studenten eller i en hyrd lokal, fylld med härliga studentdekorationer, mat, dryck och musik.
Efter studentmottagningarna samlas studenterna någonstans för en sista fest som håller på sent in på natten. Därefter är dagen slut och gymnasieskolan ett minne blott. Ett nytt kapitel börjar i studentens nya liv, där de flesta väljer att ge sig in i arbetslivet eller studera vidare på högskola eller universitet.
Sammanfattning
Sammanfattningsvis finns det många likheter mellan studentfirandet i Sverige, Norge, Finland och Danmark. Norge är det land som sticker ut mest, där russetiden och russemössorna skiljer sig från de övriga länderna. I Norge firar de studentexamen redan i maj medan Sverige, Finland och Danmark firar i början av juni.
Nya trender och anpassningar inom studentfirandet
Under de senaste åren har vi sett en intressant utveckling i hur studentexamen firas runt om i Norden. I takt med att samhället förändras, anpassas även traditionerna för att spegla nutidens värderingar och teknologiska framsteg.
Digitaliseringens roll i studentfirandet
Med digitaliseringens framfart har även studentfiranden i Norden börjat ta nya former. Livestreaming av utspring och ceremonier har blivit allt vanligare, vilket gör det möjligt för släkt och vänner som inte kan närvara fysiskt att ändå delta i firandet. Sociala medier spelar också en stor roll, där dagarna dokumenteras och delas flitigt på plattformar som Instagram och Snapchat.
Hållbarhet i fokus
Hållbarhet är en annan viktig faktor som påverkar dagens studentfiranden. Allt fler elever och skolor strävar efter att minska sitt ekologiska fotavtryck genom att välja miljövänliga alternativ för kläder, dekorationer och transportmedel under firandet.
Land | Hållbara initiativ |
---|---|
Sverige | Användning av elektriska flak och återvunna material för klädsel |
Norge | Miljövänliga russemössor och minskad användning av engångsartiklar |
Finland | Organisering av kollektivtransport för gäster till studentmottagningar |
Danmark | Återanvändbara dekorationer och lokalproducerad mat vid mottagningar |
Inkludering och mångfald
En ökad medvetenhet om inkludering har även lett till att studentfirandet i Norden blivit mer inkluderande. Specialanpassningar för elever med olika behov säkerställer att alla kan delta fullt ut i festligheterna. Dessutom reflekterar ceremonierna en större etnisk och kulturell mångfald.
- Anpassade rutter för flakåkning för rörelsehindrade studenter
- Tolkservice för icke-svensktalande familjemedlemmar
- Kulturellt anpassade maträtter vid mottagningar
Dessa förändringar speglar hur traditioner anpassas och utvecklas över tid, och visar på en spännande utveckling där studentexamen fortsätter att vara en viktig höjdpunkt, samtidigt som den blir mer inkluderande och hållbar.