Det har blivit mer och mer vanligt att svenskar intresserar sig för onlineintegritet och verktyg för digitalt skydd. Kanske beror det på skärpta lagar, de där uppmärksammade cyberattackerna, eller så är det bara så enkelt att vi lever allt mer digitalt, mycket av vår vardag sker ju online nuförtiden.
Den som använder internet för bankärenden, sociala medier, resor, vårdtjänster och till och med online underhållning som licensierade casinon uppmärksammar i högre grad riskerna med datainsamling och spårning. Tittar man på rapporten från Orange Cyberdefense Security Navigator 2024 verkar det som att attacker mot privatpersoner skjutit i höjden, ungefär 23 % fler jämfört med året innan.
Det känns tydligt att fler har börjat tänka på vad digital säkerhet faktiskt innebär; anonym surfning och vilka verktyg som behövs för att skydda sig har hamnat närmare vardagslivet än förr, kanske inte för alla men absolut för fler.
Övervakning och datainsamling driver utvecklingen
Företag, särskilt digitala plattformar, samlar in rejäla mängder användardata. Syftet? Oftast annonser, ibland profilering, och nu, allt oftare, för att trimma sina AI-modeller. Allt från vad vi handlar, söker efter, spelar eller vilken typ av media vi konsumerar hamnar på någon form av radar.
Även personer som nyttjar tjänster från licensierade casinon online berörs av att deras spelvanor registreras och analyseras. Det är inte riktigt förvånande att 2 miljoner svenskar använder någon sorts spårningsblockerare i webbläsaren (Internetstiftelsen, 2023).
Diskussionen om AI-träning, annonsnätverk och den där “fingerprinting”-metoden pågår för fullt i EU-parlamentet, där det ofta handlar om balansen mellan konsumentskydd och rätten till anonymitet. I synnerhet personer verkar vara skeptiska till att deras data samlas in. Trygghet på nätet är, ja, en ganska laddad fråga just nu.
Ny cybersäkerhetslag och stramare EU-regler
Det är snart dags för skärpta regler inom EU och Sverige, NIS2-direktivet samt en svensk cybersäkerhetslag som börjar gälla i höst. Kraven? Det talas om allt från bättre hantering av personuppgifter till kryptering och multifaktorautentisering. Även licensierade casinon omfattas av kraven när det gäller hanteringen av känsliga spel- och betaluppgifter.
Om man går efter vad regeringens rapport (SOU 2023:68) säger behöver företag försöka förebygga cyberhot, informera sina användare om dataskydd, och se till att kunna hantera avbrott och störningar. Myndigheter som MSB och Myndigheten för civilt försvar har dessutom uppdaterat sina integritetspolicyer så att de matchar EU/EES-standarderna.
Allt detta har, åtminstone enligt flera bedömare, ökat pressen på företag att välja europeiskt godkända lösningar för säker kommunikation och lagring av data samt att prata tydligare med sina kunder om vilka rättigheter de faktiskt har.
Digitalisering ökar både risker och behovet av skyddsverktyg
Så gott som allt flyttas över till nätet, bankärenden, vårdbesök, bokningar och till och med utbildning sker mer eller mindre helt digitalt för många. Konsekvensen är förstås att riskerna blivit fler, men samtidigt har jakten på bra skyddsverktyg tagit fart.
Bland annat visar statistik att nästan 80 % använder BankID regelbundet och att antalet nätfiskeincidenter mot privatpersoner fördubblats mellan 2021 och 2023. Fler väljer därför att testa VPN-tjänster, anti-spårningsverktyg i webbläsaren eller appar för krypterad kommunikation och lagring.
Det är inte längre bara tekniken som avgör; användarvänlighet har blivit nästan lika viktigt. De populäraste VPN-apparna laddades faktiskt ned över 650 000 gånger bara det första halvåret 2023.
Lösenordshanterare och multifaktorautentisering (MFA) pekas också ut som växande trender, enligt Orange Cyberdefense. Och när man skummar igenom olika forum märks det tydligt. Tips om anonym surfning och säker filhantering delas friskt, ibland lite förvirrat men ändå engagerat.
Verktyg för anonymitet och praktiska integritetstips
För den som vill smälta in på nätet, eller åtminstone inte avslöja allt, brukar det bli någon slags mix av teknik och nya vanor. Många tycker att VPN-tjänster känns trygga eftersom de döljer ens IP-adress och krypterar trafiken, vilket skulle kunna göra det krångligare för företag eller cyberbrottslingar att följa vad man gör.
Drygt var tredje svensk använder webbläsarens inkognitofunktion och annonsblockerare finns nu på snart hälften av landets datorer, om man ska tro färska siffror. Appar med end-to-end-kryptering har seglat upp som standard för både vardagschattar och jobbsnack.
Myndigheter och säkerhetsföretag ger råden att uppdatera programvaror, skapa starka och unika lösenord, slå på MFA och försöka undvika att klicka på misstänkta länkar eller bilagor. Ett återkommande tips är att också prata cybersäkerhet med familjen. Man får säga att intresset att skydda sin digitala integritet verkar ha vuxit kraftigt bland svenskarna, även om det ser lite olika ut från person till person.
I korthet
Kort sagt, det är inte längre bara experter som bryr sig om anonym surfning och digitalt skydd. En blandning av nya regler, ökade attacker och ett slags sunt ifrågasättande bland vanligt folk har fått onlineintegritet att kännas mindre som tekniknörderi och mer som en ganska naturlig del av vardagen. För ytterligare information, besök vår Kunskapsdatabas.
